Pages Navigation Menu

POPULÄRVETENSKAPLIG HÄLSOTIDSKRIFT

Dåliga rotfyllningar kan bero på stress och ekonomi

Dåliga rotfyllningar kan bero på stress och ekonomi
Bara hälften av alla rotfyllningar som görs i allmäntandvården uppnår god kvalitet. Orsaken till att tandläkare accepterar tekniskt dåliga rotfyllningar kan vara att de upplever rotfyllningar som svåra, förknippar dem med stress och frustration samt att en rotbehandling med god kvalitet ofta tar längre tid än vad tandvårdstaxan ersätter. Det visar en ny avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Bilden: Lisbeth Dahlström, övertandläkare och forskare

Alltför många rotfyllningar blir defekta med stor risk för kvarvarande bakterier. Tidigare studier visar att mer än var tredje rotfylld tand uppvisar tecken på inkapslad inflammation i tandbenet. Dessa inflammationer kan leda till akuta besvär som värk och svullnad och i enstaka fall spridas och bli livshotande.

Varje år utförs omkring 250 000 rotfyllningar i Sverige och det beräknas finnas minst 2,5 miljoner rotfyllda tänder med rotspetsinflammation.

I en ny avhandling vid Sahlgrenska akademin har orsakerna till varför tandläkarna accepterar tekniskt dåliga rotfyllningar undersökts, bland annat genom fokusgrupp intervjuer med 33 tandläkare inom allmäntandvården.

Intervjuerna visade att orsaken kan vara att tandläkarna upplevde rotbehandlingar som tekniskt svåra och komplexa. Behandlingarna förknippades ofta med negativa känslor som stress och frustration och det var dessutom vanligt att de utfördes med en uppenbar känsla av att sakna kontroll.

Ytterligare en möjlig orsak till att tandläkarna accepterar sämre rotfyllningar är att behandlingen många gånger tar längre tid än vad tandvårdstaxan ersätter.

– Tandläkaren ställs då inför dilemmat att ”gå back” på behandlingen, för att kunna optimera kvaliteten, eller att bara erbjuda vård inom ramen för ersättningen och då riskera att få acceptera en ofullständig rotfyllning, säger Lisbeth Dahlström, övertandläkare och forskare vid Sahlgrenska akademin.

Bland tandläkarna som intervjuades fanns också en osäkerhet kring vilken kvalitet som var rimlig att acceptera. Ofta angavs att ”bra nog” var ett mer realistiskt mål än optimal kvalitet.

Trots de svårigheter som upplevdes var det tydligt att tandläkarna ville utföra en bra behandling och att de var mycket måna om sina patienter.

– Det tycks därför finnas en potential att kunna förbättra kvaliteten ytterligare och därmed minska kvarstående inflammationer, säger Lisbeth Dahlström.

Ökade resurser och ökat utrymme för anpassad utbildning, tid för diskussioner och utbyte av erfarenheter på arbetsplatsen samt en satsning på utrustning som förenklar arbetet kring rotfyllningar är exempel på åtgärder som skulle kunna höja kvaliteten på rotfyllningar.

En minskning av andelen tekniskt dåliga rotfyllningar skulle på sikt kunna bidra till en förbättrad tandhälsa.

Avhandlingen On root-filling quality in general dental practice försvarades vid en disputation 4 mars.

Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/41240

Källa: Sahlgrenska Akademin

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>